En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. Den skiljer sig från andra tryckta medier genom sitt fokus på aktuella händelser och bred samhällsbevakning.
I Sverige regleras begreppet i lagstiftningen med specifika kriterier kring frekvens och innehåll. Internationellt varierar definitionen något, men kärnan ligger i regelbunden nyhetsförmedling.
Dagstidningar har en lång historia och utgör en central del av den offentliga debatten, med format som anpassats över tid.
Vad är en dagstidning?
| Aspekt | Grundläggande drag |
|---|---|
| Innehåll | Allsidig nyhetsrapportering |
| Målgrupp | Allmänheten |
| Periodicitet | Minst en gång per vecka |
| Kriterier | Aktualitet och universalitet |
- En skrift med dagspresskaraktär eller allmänpolitisk opinionsbildning.
- Normalt inklusive löpsedel och bilaga i Sverige.
- Fyra centrala kriterier sedan 1800-talet: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
- Riktar sig till alla med nyheter från hela världen.
- Regelbunden utgivning som grundkrav.
- Fokus på nyhetsförmedling snarare än specialintressen.
| Faktum | Detalj |
|---|---|
| Svensk definition | Skrift med dagspresskaraktär, minst en gång per vecka |
| Internationellt | Minst två gånger per vecka |
| Kriterium 1 | Periodicitet – regelbunden utgivning |
| Kriterium 2 | Aktualitet – nyhetsfokus |
| Kriterium 3 | Publicitet – tillgänglig för alla |
| Kriterium 4 | Universalitet – bred samhällsbevakning |
| Exempel | Falu-Kuriren, Hufvudstadsbladet |
| Antal i Sverige | Cirka 150 idag |
Vilka kriterier definierar en dagstidning?
Svensk lagstiftning
I Sverige ses en dagstidning som en skrift med dagspresskaraktär, reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. Den utkommer normalt minst en gång per vecka, inklusive löpsedel och bilaga. Läs mer på Wikipedia.
Minst veckovis utgivning med nyhetsfokus och opinionsbildning krävs enligt svensk definition.
Internationella skillnader
Internationellt räknas tidningar som utkommer minst två gånger per vecka som dagstidningar. Fokus ligger på regelbundenhet och aktualitet.
Hur utkommer dagstidningar och vilka format finns?
Dagstidningar utkommer i regel dagligen, men även veckovisa publikationer räknas in. Wiktionary bekräftar denna flexibilitet.
Vanliga format
Broadsheet mäter 600 x 380 mm och användes traditionellt för seriösa tidningar, men minskar nu. Tabloid är 380 x 300 mm och standard i många länder.
Broadsheet för djupare artiklar, tabloid mer kompakt och bildriktat.
Vad är etymologin och historien för dagstidningen?
Ordet dagstidning är belagt sedan 1780 och avser tidning som utkommer regelbundet dagligen. Tidigare betydde ”tidning” nyhet, som i Ordinari Post Tijdender från 1645. Språktidningen beskriver utvecklingen.
Hyponymer är morgontidning och kvällstidning. I Sverige är Norrköpings Tidningar från 1758 den äldsta. Idag finns cirka 150 dagstidningar, varav en tredjedel har ”tidning” i namnet. NE.
Broadsheet-formatet minskar till förmån för tabloid globalt.
Viktiga datum i dagstidningens historia
- 1645: Ordinari Post Tijdender, tidig svensk ”tidning” med nyhetsbetydelse.
- 1758: Norrköpings Tidningar startar, Sveriges äldsta dagstidning.
- 1780: Ordet ”dagstidning” belagt i språket.
- 1800-talet: Etablering av fyra kriterier – periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet.
Etablerade fakta och oklarheter kring dagstidningar
| Etablerad information | Oklar information |
|---|---|
| Definition i svensk lag: minst veckovis med nyhetsfokus | Inga väsentliga oklarheter i grundläggande kriterier |
| Format: broadsheet 600×380 mm, tabloid 380×300 mm | – |
| Historia: belagt sedan 1780, äldst 1758 | – |
| Cirka 150 i Sverige idag | – |
Dagstidningens bakgrund och roll
Dagstidningen fungerar som en plattform för allsidig rapportering med global räckvidd. Den bygger på traditioner från 1800-talet med krav på tillgänglighet för alla. Kryssakuten listar exempel som Falu-Kuriren.
Översätts till engelska som daily newspaper. Cambridge Dictionary.
Källor till definitionen av dagstidning
- Wikipedia
- Wiktionary
- Språktidningen
- Nationalencyklopedin
- Kryssakuten
- Cambridge Dictionary
- Australia Insight
Sammanfattning: Nyckelfakta om dagstidningen
En dagstidning kännetecknas av regelbunden nyhetsrapportering, minst veckovis i Sverige, med format som broadsheet eller tabloid. Historien sträcker sig till 1700-talet, med cirka 150 aktiva i landet idag. Kriterierna periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet är centrala.
Vad skiljer dagstidning från andra tidningar?
Fokus på allsidig nyhetsrapportering och allmänhetens tillgänglighet, minst veckovis.
Vilket är Sveriges äldsta dagstidning?
Norrköpings Tidningar från 1758.
Vad betyder broadsheet och tabloid?
Broadsheet: 600×380 mm, tabloid: 380×300 mm.
Hur många dagstidningar finns i Sverige?
Cirka 150, en tredjedel med ”tidning” i namnet.
Vad är hyponymer till dagstidning?
Morgontidning och kvällstidning.
Vad är engelsk översättning?
Daily newspaper.
Du vill inte missa
Recension Game of Thrones – Betyg, styrkor och svagheter
Sifo-Undersökning Senaste – Småföretags Oro och Lösningar
Spin the wheel name – Spelmekanik Och Möjligheter
Hotell med spa Stockholm – Lyx & Avkoppling i Centrum
Elin Bonde Söker Fru – Lantliv, Kärlek Och Inblick
Dont Look Back in Anger – Oasis ackord och historia
