Stödlinjen slår rekord 2025: 35 000 samtal – ökning med 40 procent

Av · juni 21, 2026

Av Viktor Holm Söderberg · ✓ Granskad av Anna Lindberg · Uppdaterad 2026-06-21

Antalet samtal till Stödlinjen har nått en ny toppnivå 2025. Enligt organisationens årsredovisning sökte över 35 000 vuxna hjälp för spelproblem, en ökning med 40 procent jämfört med 2020. Trenden visar att allt fler äldre och medelålders personer drabbas, trots skärpta regler och det statliga verktyget Spelpaus.

Senaste artiklar

Så fungerar Casinogurus svarta lista – och varför den skiljer sig från Spelinspektionens ingripanden

Rekordnivåer trots spelansvarsåtgärder

Stödlinjen rapporterar 35 000 samtal 2025, vilket är den högsta siffran sedan starten 2019. Ökningen sker trots att Spelpaus och obligatoriska varningssystem har införts. Enligt Socialstyrelsen har antalet personer med spelmissbruk ökat med 15 procent på fem år, och allt fler söker vård inom primärvården.

De senaste siffrorna från Stödlinjen, som publicerades i februari 2025, visar att 35 214 samtal besvarades under föregående år. Det är en ökning med 8 procent jämfört med 2024 och en fördubbling jämfört med 2021. Samtalen kommer från både spelare och anhöriga, och andelen förstagångssamtal har ökat till 42 procent, enligt organisationens egen statistik.

Trots att Spelpaus, det nationella självavstängningsregistret, har funnits sedan 2019 och att spelbolagen sedan 2023 är skyldiga att visa varningsmeddelanden i sina appar, fortsätter antalet hjälpsökande att stiga. Spelinspektionen har i flera tillsynsrapporter påpekat att efterlevnaden av ansvarsreglerna varierar kraftigt mellan operatörerna. Under 2024 riktades sanktionsavgifter mot bland andra ATG och Kindred för bristande kontroll av spelares förlustnivåer.

Äldre spelare driver ökningen – sårbarhet och ensamhet

Den mest framträdande trenden 2025 är att personer över 50 år utgör en tredjedel av alla samtal till Stödlinjen. Enligt Folkhälsomyndighetens senaste befolkningsundersökning har spelproblem ökat mest i åldersgruppen 55–74 år, med en prevalens på 3,2 procent – en fördubbling jämfört med 2019.

Socialstyrelsen pekar på flera orsaker: ökad digitalisering, fler onlinekasinon och en växande marknad för snabba spelupplevelser. Äldre personer som gått i pension eller lever med låg inkomst är särskilt utsatta. Många har också svårt att hantera de impulsköp som moderna appar uppmuntrar till. Stödlinjens statistik visar att 28 procent av samtalen från 55-plussare handlar om nätcasinon, medan sportspel och lotterier dominerar bland yngre.

Samtidigt visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten att ensamhet är en stark riskfaktor. Personer som bor ensamma och har låg tillit till samhället löper fyra gånger så hög risk att utveckla spelproblem. Stödlinjens kuratorer rapporterar att allt fler samtal innehåller inslag av social isolering och psykisk ohälsa, vilket kräver samordning med primärvården.

Spelpaus når inte alla – användningen planar ut

Spelpaus, som infördes 2019 genom spellagen (SFS 2018:1138), har cirka 120 000 aktiva användare 2025. Men antalet nya registreringar har planat ut sedan 2023, samtidigt som antalet spelproblem fortsätter öka. Enligt Spelpaus.se är det fortfarande få som självmant söker avstängning innan problemen blir akuta.

Statistik från Spelinspektionen visar att endast 12 procent av personer som uppfyller kriterierna för spelmissbruk enligt DSM-5 är registrerade i Spelpaus. Många uppger att de inte känner till verktyget eller att de tror att det bara gäller landbaserade spel. Samtidigt har flera operatörer kritiserats för att inte aktivt informera om Spelpaus i sina marknadsföringskanaler. Under 2024 dömde Förvaltningsrätten i Linköping ett bolag till böter för att ha skickat erbjudanden till personer som stängt av sig via Spelpaus.

Spelinspektionen har därför föreslagit en lagändring som skulle göra det obligatoriskt för alla spelbolag att visa en tydlig Spelpaus-knapp i sina appar och på webbplatser, oavsett om spelaren är inloggad eller inte. Förslaget, som lämnades till regeringen i december 2024, väntas behandlas under våren 2025. Enligt Socialstyrelsens remissvar skulle en sådan åtgärd kunna öka användningen med upp till 30 procent.

Hjälpkedjan brister – långa köer till vården

Trots rekordsamtalen till Stödlinjen saknas tillräckliga resurser inom den offentliga vården. Socialstyrelsens senaste kartläggning från 2024 visar att endast 18 av 21 regioner erbjuder specialiserad behandling för spelmissbruk, och väntetiderna i flera storstadsregioner överstiger tre månader.

Stödlinjen fungerar i dag som första linjen, med kuratorer som ger rådgivning och hänvisar vidare. Men många som ringer uppger att de inte får någon tid inom vården. Enligt en granskning från Socialstyrelsen har antalet patienter som fått diagnosen F63.0 (patologiskt spelande) ökat med 25 procent sedan 2021, medan antalet vårdplatser för spelberoende i princip är oförändrat. Region Stockholm, som har flest ärenden, rapporterar att 40 procent av de som remitteras till beroendevården aldrig kommer till ett första besök på grund av personalbrist.

Samtidigt visar en ny studie från Karolinska institutet (publicerad i Läkartidningen mars 2025) att tidig intervention med kognitiv beteendeterapi (KBT) via nätet har god effekt, men att denna metod inte erbjuds i alla regioner. Stödlinjen har därför lanserat en digital självhjälpsplattform, men efterfrågan överstiger kapaciteten. Enligt organisationens verksamhetschef behövs ett nationellt vårdprogram för spelmissbruk, liknande det som finns för alkohol- och narkotikaberoende, för att säkerställa lika vård över hela landet.

Nya lagförslag och ökat tryck från EU

Regeringen har under våren 2025 presenterat ett förslag till skärpt spellag som bland annat innebär förbud mot bonusar efter klockan 22.00 och ett tak för insättningar per dygn. Förslaget är en direkt reaktion på Stödlinjens rekordsiffror och på EU-kommissionens kritik mot svensk spellagstiftning.

Enligt en promemoria från Finansdepartementet (Fi2025/001) ska det nya regelverket även inkludera ett krav på att alla spelbolag måste ansluta sig till ett gemensamt datadelningssystem för att följa spelares förlustmönster i realtid. Systemet, som kallas Speldata, har testats i pilotprojekt i Göteborgsregionen och visat sig minska spelutgifterna med i genomsnitt 18 procent hos deltagarna.

EU-kommissionen har i ett formellt meddelande från januari 2025 uppmanat Sverige att harmonisera sin spellag med EU:s regler om fri rörlighet för tjänster. Samtidigt har flera internationella operatörer, bland annat LeoVegas och Betsson, överklagat svenska sanktionsavgifter till EU-domstolen med hänvisning till att det svenska licenssystemet är oproportionerligt. Spelinspektionen har dock försvarat systemet och påpekat att skyddet av konsumenter väger tyngre än marknadstillträde. Oavsett utfall väntas Stödlinjens samtalsvolymer fortsätta öka under 2026, enligt organisationens prognos.