En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten, med utgivning minst en gång per vecka i Sverige.
Begreppet omfattar tidningar med dagspresskaraktär, reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. De utkommer normalt minst ett nummer per vecka, inklusive löpsedel och bilaga.
I Sverige har dagstidningar en lång tradition och behåller höga upplagor trots konkurrens från TV och internet.
Vad är en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning minst en gång per vecka. |
| Aktualitet | Fokus på nyheter och aktuella händelser. |
| Publicitet | Tillgänglig för allmänheten. |
| Universalitet | Bred täckning av samhälle och värld. |
- Enligt svensk lag: skrift med dagspresskaraktär och minst ett nummer per vecka.
- Internationellt: minst två nummer per vecka räknas som dagstidning.
- Riktar sig till allmänheten med allsidig nyhetsrapportering.
- Inkluderar löpsedel och bilaga som standard.
- Präglas av opinionsbildning i allmänpolitiska frågor.
- Ordet belades 1780 och avser daglig utgivning.
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Minsta utgivning Sverige | 1 gång/vecka | Wikipedia |
| Internationellt | 2 gånger/vecka | Wikipedia |
| Kriterier sedan 1800-tal | 4 grundkrav | NE |
| Målgrupp | Allmänheten | Kryssakuten |
| Innehåll | Nyhetsrapportering | Wikipedia |
| Lagdefinition | Dagspresskaraktär | Kryssakuten |
| Hyponymer | Morgon-/kvällstidning | Wiktionary |
| Engelsk översättning | Daily newspaper | Cambridge |
Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?
Tidiga århundraden
Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. Ordinari Post Tijdender, senare Post- och Inrikes Tidningar, startade 1645.
Historisk milstolpe: Post- och Inrikes Tidningar var en av de allra första regelbundna publikationerna med nyhetsfokus.
1700- och 1800-talet
Antalet tidningar ökade under 1700-talet. År 1776 kom Dagligt Allehanda, den första som utkom alla dagar.
Från 1860-talet växte pressen kraftigt med titlar som Göteborgs-Posten (1863), Dagens Nyheter (1864) och Helsingborgs Dagblad (1867).
Vilka är de största svenska dagstidningarna?
Data från 2006 visar Aftonbladet som största med 416 500 exemplar på vardagar. Tidningen är oberoende socialdemokratisk.
Expressen/GT/Kvällsposten, oberoende liberal, nådde 326 000 exemplar.
Svenska dagstidningar har höga upplagor internationellt sett, trots digital konkurrens. Se mer om Svenska dagstidningar.
Vad betyder ordet dagstidning språkligt?
Ordet dagstidning belades 1780 och syftar på daglig utgivning. Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
Etymologisk bakgrund: ”Tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet eller underrättelse. For mer information, se Australiainsight.
”Dagblad” relaterar till latinets diurnus, daglig. På engelska blir det ”daily newspaper”.
Tidningar med längre intervall kan ändå klassas som dagstidningar. Läs mer i Dagstidning.
Viktiga händelser i dagstidningarnas historia
- 1645: Ordinari Post Tijdender startar. Wikipedia
- 1700-talet: Ökning av antalet tidningar.
- 1776: Dagligt Allehanda, första dagliga tidningen. Wikipedia
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter startar. Språktidningen
- 1867: Helsingborgs Dagblad utkommer.
- 2006: Toppulagor noteras för Aftonbladet och Expressen. Wikipedia
Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklar eller äldre data |
|---|---|
| Definition per svensk lag: minst 1 nr/vecka. | Nuvarande exakta upplagor efter 2006. |
| Historiska startår för tidningar som DN och GP. | Internationella kriterier varierar något. |
| Fyra kriterier sedan 1800-talet. | Exakta effekter av digitalisering på upplagor. |
| Etymologi från fornsvenska ”tidhning”. | Senaste belägg för ordet före 1780. |
Vilken bakgrund har begreppet dagstidning?
Begreppet präglas av nyhetsförmedling och opinionsbildning. Det har bidragit till demokratisering i Sverige sedan 1800-talet.
Trots moderna medier behåller formatet styrka. Janolof Bengtsson beskriver ”tidning” som nyhet, inte tidsperiod.
Termen relaterar till ”journal” via latinets dagliga diurnus.
Vilka källor ligger till grund?
En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering.
Präglas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Dagstidningar har getts ut sedan 1645 i Sverige.
Vad innebär dagstidning sammanfattningsvis?
En dagstidning erbjuder regelbunden, allsidig nyhetsrapportering för allmänheten, med rötter i 1600-talets Sverige och starka kriterier som periodicitet och aktualitet. Se djupare i Dagstidning.
Vad är skillnaden mellan dagstidning och veckotidning?
Dagstidning kräver minst ett nummer per vecka enligt svensk lag, medan veckotidning utkommer mer sällan utan dagspresskaraktär.
När startade de första svenska dagstidningarna?
1645 med Ordinari Post Tijdender. Dagligt Allehanda kom 1776 som första dagliga.
Vilka är de största dagstidningarna?
2006: Aftonbladet 416 500 ex., Expressen 326 000 ex. Nyare data saknas här.
Vad betyder ”tidning” etymologiskt?
Från fornsvenska ”tidhning”, som betyder nyhet eller underrättelse.
Översätts dagstidning till engelska som daily newspaper?
Ja, men även tidningar med veckovis utgivning kan klassas så.
Vilka kriterier definierar dagstidning?
Periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet sedan 1800-talet.
Har digitaliseringen minskat upplagorna?
Svenska tidningar behåller höga siffror jämfört internationellt, trots TV och nätet.
Du vill inte missa
Greys Anatomy Säsong 16 – Avsnitt, datum och streaming
Dagstidning – Definition, Kriterier, Historia och Format
Sifo-Undersökning Senaste – Småföretags Oro och Lösningar
Recension Game of Thrones – Betyg, styrkor och svagheter
Gel iQ Start Kit – Pris, recensioner och köpguide
Tre Kundtjänst Privat Öppettider – Telefon, Chatt och Butiker
